---

Innehållsförteckning

• Vad är en infiltrationsbädd? >>
• Infiltration för hög skyddsnivå >>
• Bygga infiltration själv >>
• Vad är en markbädd? >>
• Bygga markbädd själv >>
• Storlek på markbädd >>
• Markbädd för hög skyddsnivå >>

Infiltrationsbädd

En infiltration är en enkel, robust och populär lösning för enskilda avlopp. Marken under den tilltänkta platsen måste vara så genomsläpplig att allt vatten från hushållet kan infiltrera ner i marken och renas på naturlig väg.En infiltration (även kallad infiltrationsbädd) har en slamavskiljare (trekammarbrunn) med en efterföljande avloppsledning som går till en fördelningsbrunn och leds ut till ett spridarrör som ligger i ett spridarlager med grus. Vattnet infiltreras sedan sakta ner i marken och det bildas en biohud i det övre gruslagret. Biohuden renar ditt avloppsvatten helt naturligt.För att ta reda på om du kan anlägga en infiltration får man gräva en provgrop och göra ett perkolationstest för att få fram ett värde som kallas LTAR (Long Term Acceptance Rate).En traditionell infiltration är 30 m² med 2 st spridarledningar på 15 m beroende på markens beskaffenhet. Är inte markens genomsläpplighet tillräcklig kan infiltrationen behöva göras större. Exempel på mark som passar för att anlägga en infiltration på är sand eller morän.

Biomoduler för infiltration

Man kan även använda biomoduler som BAGA Biomoduler eller Bioblok för att göra en kompakt infiltration på liten yta.Inköpspriset för en anläggning med biomoduler är högre än ett traditionellt infiltrationspaket, men med mindre grusåtgång (oftast ingen alls) och minskade maskin- och arbetstimmar blir de lönsamma. Samtidigt får du troligtvis en infiltration med längre livslängd.BAGA erbjuder processgaranti och funktionsgaranti på 10 år om man kan visa att anläggningen är utförd enligt deras krav och instruktioner.

Infiltration för hög skyddsnivå

Har din fastighet klassats till hög skyddsnivå och du ska anlägga en infiltration, binder man fosforn i slamavskiljaren på kemisk väg med flockningsmedel. Då använder man en kemdoserare för avlopp.Man måste även öka volymen på slamavskiljaren till minst 3 m³, men helst 4 m³ för ett hushåll – dels på grund av att slamvolymen ökar, dels för att säkerställa fullgod rening.

Bygga infiltration själv

Markförhållanden

Viktigt att infiltrationen placeras i mark där vattnet kan infiltrera ner. Marken bör vara sandig jordart med ett LTAR-värde mellan 15–50. LTAR-värdet får man fram genom att genomföra ett perkolationstest (Artnr: 81000).Är LTAR-värdet högre än 50 behövs en förstärkt infiltration. Är LTAR-värdet lägre än 15 behöver det anläggas en markbädd. Chansa inte – det straffar sig snabbt.Ett enkelt grundläggande test för att kolla jorden är att rulla ett prov i handen. Faller det isär är marken OK. Rullar du och jordprovet blir till ett klot utan att falla isär är det för lerigt och ej OK. Genomför dock alltid perkolationsprov för att vara säker.

Placering av infiltration

En infiltration ska ligga så högt och torrt som möjligt. En infiltration rekommenderas att inte läggas djupare än ca 40–50 cm (spridarrör ovankant). Detta på grund av att syretillförsel via marken minskar ju djupare ner i marken, samt att tyngden på massorna ovanför kompakterar (packar) materialet. Ju hårdare packad marken är, desto sämre kan vattnet infiltrera.Inga fordon eller boskap får köras på eller beträda infiltrationen. Lättare åkgräsklippare går bra.Finns det risk för att det kommer ytvatten från högre partier på fastigheten ska en avskärande dränering göras för att leda bort vattnet.

Storlek på infiltration

De vanligaste storlekarna för infiltration:

• 1 hushåll (5 personer) med enbart BDT: 2×10 m (20 m²)
• 1 hushåll (5 personer) med WC + BDT: 2×15 m (30 m²)
• 2 hushåll (10 personer) med WC + BDT: 4×15 m (60 m²)
• 3 hushåll (15 personer) med WC + BDT: 6×15 m (90 m²)

Lokala avvikelser kan förekomma efter din kommuns riktlinjer samt markförhållanden på den aktuella platsen.

Grundvatten

Avståndet till grundvattennivå från infiltrationens botten bör vara minst 1 m. Tänk på årets variationer för grundvattennivå då oftast vår och höst har de högsta nivåerna.HaV (Havs- och vattenmyndigheten) anger att avståndet mellan infiltrationsnivån (schaktbotten) och grundvattenytan ska, med undantag för kortare perioder (högst 2 månader under ett år), uppgå till minst 1 m. Avståndet mellan infiltrationsnivån (schaktbotten) och grundvattenytan får aldrig understiga 0,5 m.

Avluftning av infiltration

Viktigt att infiltrationen samt slamavskiljare är väl avluftad genom avloppsstam upp till avluftning på hustak. Huset får inte ha vakuumventil.Finns ingen avluftning på hustak behöver alternativ avluftning skapas. Beakta även risken med att gamla avloppsledningar kan ha svackor som bildar vattenlås som stoppar luftflödet.

Utförande

Utförandet av infiltration är likartat oavsett storlek. Beakta att din kommun kan ange andra riktlinjer och anvisningar att följa.Infiltrationen behöver inte anläggas som en sammanhängande yta utan kan anläggas både som en form av L, V eller I om det skulle passa fastighetens förutsättningar bättre. Då delar du upp varje sträng i 1×15 m. Det viktiga är att ytan är densamma och att varje sträng inte är längre än 15 m.

1. Schakta den tilltänkta ytan för infiltrationen plant. Ett djup på ca 0,8 till 1 m brukar vara lagom. Lägg inte för djupt! Schakta även för fördelningsbrunnen.
2. Använd helst tandskopa på grävmaskinen för att riva upp underliggande mark ordentligt. Varken packa eller slänta botten "snyggt". Ju mer uppluckrad marken är, desto lättare för vattnet att infiltrera.
3. Lägg på ett lager på cirka 15 cm med makadam 12–24 mm / 16–32 mm. Vi anser att makadam 8/16 fungerar lika bra som ovan, men det är upp till dig och din kommun att avgöra, då gammal praxis är makadam 12–24 mm / 16–32 mm och helst tvättad.
4. Ställ din fördelningsbrunn. Kringfyll runt den och eventuellt fyll med lite vatten så den står stadigt.
5. Lägg ut spridarrör (110 mm blå rör 2,5 m) med hålen nedåt. Rekommenderas att man skapar ett svagt fall cirka 0,5 cm per meter. Lägg en spade makadam här och var på spridarrör för att låsa dem.
6. Kapa till dagvattenrör (ingår ej i infiltrationspaket) och montera dit på fördelningsbrunnen.
7. Montera flexböjar mellan dagvattenrör och spridarrör.
8. Montera 90° avloppsböjar i slutet på varje spridarledning.
9. Montera avluftningsrör (110 mm svarta släta längd 2 m). Ta några spadar makadam för att hålla dem upprätta eller en pinne temporärt.
10. Sätt dit avluftningshattarna. Undviker att det kommer material i rören.
11. Fyll över rören med minst 5 cm makadam så har du ett totalt lager av makadam med tjocklek 30–40 cm.
12. Täck hela ytan med fiberduk.
13. Återfyll med befintliga massor, cirka 40–50 cm tjockt. Avlägsna större sten och rötter. Lös lera får ej användas. Packa ej med skopan. Skapa en liten kulle med fall utåt gärna 1–2 m utanför infiltrationen så ytvatten rinner av och inte belastar infiltrationen.
14. Kapa luftningsrören vid behov. Rekommenderas att ha en höjd på rören av minst snöfritt (där i Sverige möjligt).
15. Montera ventilationshattarna. Är du orolig att snö ska kunna tynga ner dem så skruva fast dem med en montageskruv.

Markbädd

Markbädd är den näst vanligaste avloppslösningen för enskilda avlopp och används när marken är för tät. Jordens genomsläpplighet är då för dålig för att det ska gå att anlägga en infiltration.En markbädd har en slamavskiljare med efterföljande avloppsledning som går till en fördelningsbrunn och ut i ett spridarrör som ligger i ett spridarlager med grus eller biomoduler som BAGA. Efter spridarlagret har du ett gruslager på 30–80 cm beroende på utförande. En uppsamlingsledning placeras längst ner i markbädden som sedan leds till en provtagningsbrunn och sedan ut till dike eller annan lämplig plats.

Bygga markbädd själv

En traditionell markbädd är uppbyggd av följande:

1) Slamavskiljare / trekammarbrunn

För en slamavskiljare för ett hushåll är det krav på att den är minst 2 m³ om man har toalett + BDT (bad, disk, tvätt) vatten och det är krav på minst 1 m³ slamavskiljare utan toalett och enbart BDT-vatten. Detta krav gäller oavsett om det är en person som använder hushållet eller fem stycken boende.

2) Fördelningsbrunn

Fördelningsbrunnen fördelar ut vattnet jämnt till spridarrören som oftast har längd av 15 m för ett hushåll med klosett + BDT. Spridarrören har små hål på jämnt avstånd så vattnet fördelas ut jämnt över markbäddens längd.Utloppen på brunnen går att justera på reglerenhet till fördelningsbrunn. Antalet utlopp på fördelningsbrunnen beror på hur många "strängar" markbädden har och det styrs oftast av storleken på bädden. Oftast har man två utlopp för en markbädd för ett hushåll och varje utlopp har en reglerenhet.När fördelningsbrunnen har suttit ett tag börjar den oftast luta åt något håll och på så sätt belastas ena sidan av bädden med mer vatten än den andra när ena utloppet blir lägre. Med reglerenheten kan man kompensera för den lutningen så alla spridarrör får lika mycket vatten och markbädden blir jämnt belastad.I markbäddar med biomoduler har man oftast bara ett spridarrör och behöver således ingen fördelningsbrunn utan spridarröret kan sitta monterat direkt på markröret från slamavskiljaren.

3) Spridarrör med luftning

Spridarrören har förborrade hål som vattnet kan rinna ut igenom till spridarlagret. I slutet av spridarrör sitter det en böj och rör med en luftningshatt som går upp ovan mark, så att markbädden får syre.

4) Spridarlager

Spridarlagret är ca 35 cm makadam (krossat berg) i fraktion t.ex. 16/32. 16/32 betyder att minsta sten är 16 mm och största 32 mm. I spridarlagret har vattnet chans att fördela ut sig tack vare att biohuden på sandlagret bromsar vattnet.

5) Sandlager

Man lägger ett lager på 80 cm med markbäddsand som ej får packas! Det är översta delen av markbäddsanden som vattnet renas genom den naturliga biohud som bildas. Övriga delar av lagret binder fosfor.

6) Uppsamlingslager

Längst ner i markbädden har du ett uppsamlingslager på t.ex. 8/16 ca 15–25 cm tjockt.

7) Uppsamlingsledning med luftning

I uppsamlingslagret ligger en uppsamlingsledning, vanligtvis ett 110 mm dräneringsrör som tar hand om det renade vattnet som inte infiltreras ner i marken och för det till uppsamlingsbrunnen. Trots att marken är för tät för infiltration infiltreras uppskattningsvis 50 % av vattnet ner i marken.

8) Provtagningsbrunn / utloppsbrunn

Dräneringsledningen är ansluten till en provtagningsbrunn / utloppsbrunn som oftast har två olika höjder på inlopp och utlopp för att underlätta eventuell provtagning.Provtagningsbrunnen är också ypperlig att kontrollera så inte grundvattnet är för högt eller att det är stopp i recipienten. Recipienten är det ställe som tar emot vattnet efter markbädden, oftast ett dike. Brunnen ansluter man sedan till ett rör som rinner ut i ett dike, sjö eller täckdikning eller annan plats som vattnet kan rinna iväg på.

Hur bygger man en markbädd med BAGA Biomoduler >>

Övrigt om att bygga markbädd

Mellan varje lager ovan har du ett separationslager på 5 cm med fingrus 4/8. Högst upp lägger man en fiberduk mellan spridarlager och fyllnadsmassor.En markbädd blir ca 2 m totalt med fyllnadsmassa. Lägg inte markbädden för djupt då det är stor risk för att grundvattnet stiger vår och höst och förstör bädden.Markbäddar gjorda med t.ex. BAGA Biomoduler blir mindre (16 m²) och har med största sannolikhet längre livslängd. En markbädd med biomoduler tar mindre plats och du slipper alla gruslager utan har endast ett lager med 2–4 fingrus.Glöm inte den viktiga avluftningen av markbädden. Läs om "Avluftning av infiltrationsbädd och markbädd" i kunskapsbanken.

Upphöjd markbädd

Om grundvattnet är för högt eller att det är berg kan man göra en upphöjd markbädd. Då monterar man en pumpbrunn efter slamavskiljaren eller köper en slamavskiljare med inbyggd pumpbrunn som BAGA slamavskiljare med BAGA pumppaket.Kom ihåg att alltid montera ett nivålarm på pumpbrunnen.

Storlek på markbädd

Storleken för en markbädd skiljer sig på utförande.

Storlek traditionell markbädd:

• 1 hushåll utan WC och enbart BDT: 20 m²
• 1 hushåll med WC och BDT: 25–30 m² (beroende på din kommun)
• 2 hushåll med WC och BDT: 50–60 m² (beroende på din kommun)
• 3 hushåll med WC och BDT: 75–90 m² (beroende på din kommun)

Storlek markbädd med biomoduler:

• 1 hushåll utan WC och enbart BDT: 11 m²
• 1 hushåll med WC och BDT: 16 m²
• 2 hushåll med WC och BDT: 32 m²
• 3 hushåll med WC och BDT: 48 m²
• 4 hushåll med WC och BDT: 64 m²

Markbäddens livslängd

En markbädds livslängd beror på följande:

• Belastning – en ensam pensionär eller en familj med två vuxna och tre tonåringar har ganska stor skillnad i vattenanvändning och det påverkar hur mycket vatten som bädden måste rena.
• Inkommande vatten – kvalitén från vattentäkt som vattenbrunn spelar också stor roll för livslängden och det gäller alla avloppslösningar.
• Syresättning av hela anläggningen – ett av de största problemen med enskilda avlopp är bristfällig syresättning.
• Grundvattennivån – är grundvattnet högre än tillåtet blir det problem.
• Vad spolas ner i avloppet? – t.ex. kemikalier som klorin och Vanish tycker inte din markbädd om.
• Hur välbyggd och planerad är markbädden – ligger den högt, torrt och bra luftat?
• Vilken slamavskiljare? – en traditionell trekammarbrunn ska släppa ut 1,8 kg organiskt material per år enligt BAGA. Utsläppet av organiskt material från en BAGA slamavskiljare ska vara noll.

Generellt kan man räkna med att en välskött markbädd har ca 20–25 års förmåga att ta emot vatten, så kallat hydrauliskt flöde. Dock anses det att markbädden är mättad på fosfor efter max 10 år och senare studier visar att fosforreduktion sjunker drastiskt redan efter 5 år. Likaså finns det teorier att det vid surt regn kan även den bundna fosforn fällas ut i marken direkt.

Bräddavlopp på markbädd

Fall inte för lockelsen att sätta bräddavlopp före markbädden. Dels är det inte lagligt samt att du förorenar naturen och eventuellt ditt eget eller grannars vatten.Lägg tid på att göra markbädden rätt och riktigt, så kommer den hålla i många år och markbäddens livslängd uppnår det förväntade. Det blir inte billigare att göra markbädden fel istället för rätt!

Tät markbädd

Ibland måste man bygga en tät markbädd på grund av att man ligger för nära vattentäkt eller annan känslig plats och inte något vatten får infiltreras ner i marken. Ska man montera en fosforfälla efter en markbädd måste man också göra en tät markbädd.Man bygger markbädden tät genom att lägga ett geomembran som är en stark gummiduk i botten, sedan viker man upp duken på väggarna så har man skapat en damm/pool för ditt avloppsvatten.Genomföring för rör till inlopp samt utlopp måste bli täta antingen med en rörklamma eller ett fint snitt i duken som blir självtätande. Det är väldigt noga att gummiduken inte punkteras.Vi avråder från att montera gummiduk för att förhindra grundvatten/ytvatten att tränga in i markbädden utan använd den enbart till att hindra vatten från att komma ut. Har man sådana höga nivåer är det bättre att flytta markbädden till säkrare plats eller välja annan avloppslösning.Tänk på att det kan krävas extra ventilation av markbädden om den görs tät.

Markbädd för hög skyddsnivå

Har din fastighet klassats till hög skyddsnivå har du ett antal lösningar att välja på om du vill anlägga en markbädd. Man kan bygga en markbädd med hög skyddsnivå på följande tre sätt:

1. Markbädd med kemfällning i eller före slamavskiljare.
2. Markbädd med enbart BDT och sluten tank för toaletten.
3. Markbädd med efterföljande fosforbrunn.

De tre sätten ovan anses reducera fosfor med 90 % och på så sätt uppnå hög skyddsnivå.Antingen kan man välja en avloppsanläggning som binder fosforn genom att tillsätta flockningsmedel med en kemdoserare eller en BAGA Easy som har flödesstyrd kemdoserare inbyggd i slamavskiljaren.Man kan även göra en tät markbädd genom att ha ett geomembran (duk) runt bädden så inget vatten kan infiltrera ner i marken och anlägga en fosforfälla efter markbädden innehållande en kalksort som heter Polynite. Fosforfälla efter markbädd är inte att rekommendera.

Markbädd med kemfällning

Man bygger en markbädd som vanligt fast man placerar en enhet för kemfällning som doserar flockningsmedel antingen direkt i slamavskiljaren eller avloppsledning eller inne i huset (t.ex. under diskbänk i grovköket).Har man kemfällning måste man oftast gå upp i storlek till 4 m³ slamavskiljare istället för standard 2 m³, alternativt kan man även uppgradera en befintlig 2 m³ slamavskiljare genom att montera en extra slamavskiljare.BAGA använder 3 m³ slamavskiljare (BAGA Easy) med inbyggd dosering av flockningsmedel. Doseringen är flödesstyrd och ger precis så mycket som behövs när det kommer vatten.

Markbädd med enbart BDT

Bygger man en markbädd som bara belastas med BDT-vatten (bad, disk, tvätt) och leder toalettvattnet, så kallat svartvatten, till en sluten tank uppnår man automatiskt hög skyddsnivå. Detta framförallt för att man har avlägsnat urinen från markbädden.

Markbädd med efterföljande fosforbrunn

Sätter man en fosforfälla (fosforbrunn) efter markbädden måste markbädden vara tät. Fosforfällan är en brunn fylld med kalk (Polynite) som vattnet måste rinna igenom och på så sätt binda fosforn till polyniten.Oftast ligger kalket i en säck för att man ska kunna byta den med kran, men det finns även på lösvikt. Ibland används en fosforbrunn till efterpolering till minireningsverk eftersom kalket är bakteriedödande.Kalket måste bytas med jämna mellanrum beroende på belastning men varannat år är ett bra riktmärke för en familj. Man kontrollerar pH-nivån på utgående vatten för att konstatera om kalket måste bytas.Fosforbrunn har den nackdelen att man måste ha ganska mycket fall/lutning eftersom den bygger i höjd. Ganska ofta får man bygga en upphöjd markbädd för att klara självfall från markbädden till fosforfällan.Det har även varit en hel del problem med fosforfällor på grund av felbyggda markbäddar som har orsakat problem i fosforbrunnen. Man måste också anlägga fosforbrunnen på en plats där man kan komma åt den med kranbil eller annan maskin för att byta kalksäcken.Nackdelar med fosforbrunn:

1. Kräver hög nivåskillnad = svårt med naturligt fall.
2. Tätad markbädd med duk.
3. Krävs kran eller liknande för att byta säcken.