Radonskydd

Radonskydd av husgrund eller källare bygger på att man leder bort eller förhindrar att radongasen kan komma in i själva huset och skada de boende.

Radon är luktfritt och osynligt.

Gasen bildas när grundämnet radium som är radioaktivt sönderfaller och bildar så kallade radondöttrar.

Radondöttrarna fastnar på damm som vi andas in och kan på så sätt orsaka lungcancer.

Gränsvärdet för radon enligt Boverkets är 200 Bq/m3.

Radonskydd genom flera steg

Radonskyddet av en platta på mark eller hus med källare sker genom olika steg.

Man säger att man ska radonskydda eller radonsäkra plattan.

Radonsäker platta anlägger man när fastigheten ligger i ett område som bedöms ha risk för höga halter av radon t.ex grusåsar.

Radonslang / Radonrör

Radonslang eller rör läggs i gruset under cellplasten.

Oftast används en dräneringsslang av mindre dimension, men dräneringsrör kan också användas.

Slangen läggs på en avstånd på ca 1-2m mellan varje slinga som sen leds ut ur grunden på lämpligt ställe.

Behövs det sen i framtiden, så kan man montera på en fläkt på slangen som skapar undertryck i radonslangen, och på sätt suger ut gasen ur marken under plattan, genom den perforerade hålen i slangen.

Gasen släpps sen ut på lämpligt ställe där den inte riskera att komma in i huset igen.

Radonslang är standardförfarandet för att radonskydda husgrund.

Det är även en väldigt billig försäkring, oavsett om det finns risk för radon eller inte i området.

Radonduk

Radonduk fungerar som en radonspärr som gasen inte kan tränga igenom.

Duk används när man vill radonsäkra en grund.

Spärren kan placeras på följande sätt:

  1. Under plattan på marken. OBS: Se dock varje tillverkare för anvisning för detta så inte duken skadas. Lägg en fiberduk innan duken för skydd samt dra ut duken minst ca 1 till 2m utanför plattan beroende på djup.
  2. Duken läggs i mellan första och andra lagret av cellplast. OBS: Tänk på att inte punktera duken med hullingar genom cellplasten.
  3. Ovanpå färdig betongplatta och läggs ut innan yttervägg monteras.
    Oavsett monteringsmetod så ska alla skarvar tätas enligt tillverkares anvisning med tejp eller lim från respektive tillverkare.

Eventuella genomföringar genom duken ska tätas med avsett tejp, lim eller färdig manschett för att förhindra läckor.

Radonsäkra plattan med armering

10cm gjuten betong släpper aldrig igenom någon radon och är att anse som tät.
Dock uppstår det alltid mikrosprickor i betongen när den torkar genom krympning.

Genom dessa sprickor kan gasen tränga upp och allra helst när man har undertryck i huset som man strävar efter vi all nyproduktion, för att förhindra fukttranport inifrån huset ut i stomme och tak.

För att motverka dessa sprickor i betongen på grund av krympning så lägger man oftast dubbla lager armeringsnät 8150 till skillnad mot en standard platta där man lägga ett lager armeringsnät 6150

Att lägga två lager armeringsnät är en ganska kostam samt arbetskrävande lösning som inte säkert ger resultat, för mikrosprickor kan uppstå ändå på grund av exempelvis för snabb uttorkning.

Vi rekommenderar att använda radonduk som är både mer ekonomiskt samt känns säkrare än arbetet med dubbelarmering.

Radontätning av rör och genomföringar

Radontätning monteras på avloppsrör och genomföringar som går upp igenom betongplattan i husgrunden.

Tätningen förhindrar att radongasen tränger upp i genom det lilla mellanrum som bildas mellan avloppsrör / genomföring.

Mellanrummet uppstår på grund av att betongens krympning när den torkar och eftersom radon är en gas så är ingen springa för liten för att den ska kunna läcka igenom.

Radontätningens gummi uppgift är att täta fast betongen krymper.

Gummit tar upp krympningen så att det fortsätter vara tät runt genomföring och ingen glipa uppstår.

Radonbrunn

På befintliga byggnader kan man montera en radonbrunn som man gräver ner i marken.

Precis som med en radonslang så sätter man ett fläkt som skapar undertryck och på så sätt suger ur radonet ur marken och förhoppningsvis sänker värderna i huset till en lägre nivå.

Radonskydda källare

Källare på befintliga byggnader är ett problem tack vare att radonet kan komma in från två håll. Golvet samt väggar!

Vi rekommenderar att man dränerar om huset enligt Isodrän metoden som första åtgärd.

Vi dränering se till att alla lock på spolbrunnarna på dräneringsledning blir täta samt låt montera en fläkt på en av spolbrunnarna för att skapa undertryck i ledningen.

Gasen sugs då förhoppningsvis ur marken samt att Isodränens öppna förmåga gör att det blir undertryck även på väggen på köpet får du ett sundare friskare hus.

Uppnås inte tillräckligt bra värden efter dräneringen så är en åtgärd, enkelt förklarat att:

  1. Bila ur betonggolvet.
  2. Eventuell montera radonslang för anslutning till fläkt för att bygga undertryck även här.
  3. Montera radonspärr i form av duk.
  4. Täta duk mot sockeln.
  5. Montera Isodrän
  6. Gjuta igen med betong

Momenten ovan kan utföras på lite olika sätt och är ett stort projekt dock kan man oftast ta ett rum i taget i källaren.

Metoden ger dock ett gott resultat med troligtvis bra radonvärden och inte minst torra samt varmare golv.

Annan åtgärd är att montera radonspärr ovan befintligt platta och täta mot yttervägg.

Dock är denna metod inte att rekommendera ur fukt synpunkt på en gammal källare allra helst inte på en källare med bristfälligt dränering.