Oljeavskiljare
Oljeavskiljare används för att rengöra regnvatten, smältvatten och efterprocessvatten från olja och andra petroleumämnen på ytor som har risk för kontaminering som bensinstationer, parkeringsplatser, biltvättar, garage och industrier.
Oljeavskiljare
Oljeavskiljare Dulnik HD H-O
Oljeavskiljare
Oljeavskiljare Dulnik HD S-O Bypass 5
Oljeavskiljare
Oljeavskiljare Dulnik HD S-O Bypass 10
Oljeavskiljare
Oljeavskiljare Garage Wavin MiniPEK
Oljeavskiljare
Oljeavskiljare Rotomon Klass 2 (0,2l/s)
Oljeavskiljare
Oljeavskiljare Rotomon Klass 2 (0,4l/s)
Oljeavskiljare
Oljeavskiljare Rotomon Klass 2 (0,4l/s) Körbar
Oljeavskiljare
Oljeavskiljare Sepko Horisontell
Oljeavskiljare
Oljeavskiljare Sepko Vertikal
Nivålarm & vakt till brunn
Oljeavskiljarlarm Eneka med givare
Golvbrunnar
Purus Bolja Oljespärrinsats
Oljeavskiljare
Dulnik Oljeavskiljare förlängningshals
Konstruktion Oljeavskiljare
Oljeavskiljare är särskilt konstruerade för att separera vätskor som olja, bensin och andra lätta substanser från vatten.
Även vid som en enkel sak som biltvätt av en enstaka bil genereras mängder av oljerester övertid som är inte önskvärt att släppa ut utan rening.
Därför bör en Oljeavskiljare i klass 2 monteras även på mindre garage och hallar där fordonstvätt förekommer även bara någon enstaka form.
Det är en relativt låg kostnad av byggkostnaden kontra nytta för miljön att installera en oljeavskiljare samtidigt som du får rejäl golvbrunn med körbar betäckning.
Vid val av Oljeavskiljare får man ta ställning till:
- Oljeavskiljare Klass 1 och Klass 2.
- Med eller utan Bypass (Bräddavlopp).
- Vilket Flöde avskliljaren ska klara.
- Med eller utan koalescensfilter.
- Med eller utan inbyggt sandfång.
Oljeavskiljare har den kapaciteten att avskilja ämnen med en densitet lägre än 0,95 kg/dm³, under förutsättning att dessa ämnen varken är emulgerade eller vattenlösliga.
Den grundläggande principen bakom avskiljningen bygger på tyngdkraften, där dessa vätskor, exempelvis olja, naturligt stiger upp till ytan.
Hastigheten med vilken oljan stiger till ytan beror på hur vätskan är fördelad i vattnet, och detta relaterar till droppstorleken.
Större oljedroppar tenderar att stiga snabbare till ytan än mindre droppar.
Olja kan kategoriseras i olika tillstånd beroende på storleken på oljedropparna:
- Fri olja: Stora oljedroppar som flyter till ytan nästan direkt.
- Dispergerad olja: Mindre oljedroppar som är jämnt fördelade i vattnet och tar längre tid att stiga till ytan.
- Emulgerad olja: Olja som är blandad med vatten och bildar en stabil emulsion, vilket försvårar dess uppstigning till ytan.
- Löst: Olja som är löst i vattnet och inte nödvändigtvis synlig som droppar på ytan.
Oljeförorenat vatten går i princip inte att undvika i någon form i olika verksamheter som biltvätt, bensinstationer, verkstäder, och parkeringar.
I dessa situationer kan oljeförorenat vatten oavsiktligt rinna genom avloppssystem eller rännor och nå spillvattennätet, där det vanligtvis transporteras till kommunala reningsverk.
Utomhusmiljöer, såsom parkeringsplatser och vägar, kan också generera oljeförorenat vatten som kan strömma in i dagvattenbrunnar och ut i diken och slutligen nå sjöar och vattendrag eller filtreras ner genom marken till grundvatten.
I många av dessa fall sker ingen rening av vattnet, vilket ger en icke önskvärd miljöpåverkan.
Olja och metaller, när de når vattenmiljöer, kan orsaka både direkta gifteffekter med skador på djur och organismer samt andra långsiktiga skador.
Redan små utsläpp av olja kan skada dricksvattentäkter.
Kommer det förorenade vattnet till reningsverk kan oljan störa reningsprocessen och resultera i sämre reningseffektivitet.
Utsläpp av metaller till spillvattennätet kan också försämra slamkvaliteten från reningsverket.
För att mildra dessa negativa effekter och skydda miljön är användningen oljeavskiljaranläggningar ett krav och avgörande för miljön.
Oljeavskiljarens delar
En oljeavskiljaren är normalt uppdelad i två huvuddelar: den första delen syftar till att separera slam och fasta partiklar (slamavskiljare), medan den andra delen fokuserar på att skilja den fria petroleumfasen ovanpå vattenytan.
Slamavskiljaren är utrustad med en skiljevägg som sträcker sig från botten och fungerar som en broms för flödet samtidigt som den tillåter vattnet att passera genom toppen.
Å andra sidan separeras den fria petroleumfasen med hjälp av en skiljevägg som sträcker sig från taket och går ned under vattenytan.
Detta skapar en stillastående zon på vattenytan, vilket förhindrar olja från att fortsätta sin väg.
För att undvika att lagret av fri fas petroleum blir för tjockt och tränger under den senare skiljeväggen, krävs regelbunden avlägsnande av oljelagret från vattenytan.
Denna noggrant avvägda struktur och användningen av skiljeväggar möjliggör en effektiv separation och avlägsnande av petroleum från vatten, vilket är avgörande för att uppnå renare spillvatten och bevara miljön.
Klass 1 eller 2 oljeavskiljare
Oljeavskiljare klass 1 har ett reduktionskrav av kolväten på 5mg/l och har oftast ett koacelens eller lamell filter, för att få de fritt svävande oljedropparna att slås samman till större droppar så de börjar flyta upp till ytan.
Klass 1 har också krav på automatisk oljeavstängning om oljenivån skulle bli för tjock.
De består oftast av två kammare. En kammare som grov separerar olja och där tyngre partiklar och sand sjunker till botten.
Den andra kammaren är en separtionskammare där reduktion sker av de svårare fritt svävande oljepartiklar.
Biltvättar och verkstäder har krav på att ha en Oljeavskiljare i klass 1.
Oljeavskiljare klass 2 har ett reduktionskrav på kolväten under 100mg/l och klarar högre flöden.
De har oftast inget filter utan endast en separtionskammare.
Klass 2 används mestadels och godkänns endast på mindre garage.
Prata med din kommun eller ansvarig för ditt avloppsnät för deras krav.
ByPass Bräddavlopp Oljeavskiljare
Där små mängder olja förväntas följa med dagvattnet, särskilt från områden som exempelvis parkeringar, är det vanligt att dimensionera oljeavskiljaren för ungefär 10 % av det dimensionerade flödet för ett 2-årsregn eller 5-årsregn.
Detta strategiska tillvägagångssätt är utformat för att hantera situationer där spår av olja kan finnas i dagvattnet, och det syftar till att effektivt avskilja föroreningen från vattnet.
Under regniga förhållanden, när vattnet första gången når marken och därmed innehåller de mest koncentrerade föroreningarna (first flush), passerar detta vatten genom oljeavskiljaren.
När flödet överstiger vad Oljeavskiljaren kan hantera så leds vattnet förbi avskiljaren med hjälp av en bypass-regulator.
Genom denna dimensionering möjliggörs det att mellan 80-90 % av allt årsregnvatten passerar genom oljeavskiljaren, vilket effektivt minskar risken för oljeförorening i recipienten.
Att dimensionera för större flöden skulle öka genomflödet genom avskiljaren, men detta skulle komma med en betydande kostnadsökning.
Därför väljer man att balansera behovet av att hantera oljeavskiljning kontra kostnad.
Genom att fokusera på mer realistiska och specifika scenarier för förorening kan man upprätthålla en effektiv avskiljningsprocess samtidigt som man håller kostnaderna inom rimliga gränser.
Detta tillvägagångssätt illustrerar en klok och hållbar strategi för att balansera både miljömässiga och ekonomiska hänsyn vid hantering av dagvattenföroreningar från områden där olja kan vara närvarande.