Radonskydd till platta på mark
För att effektivt skydda ditt hem mot radon, är det avgörande att välja rätt skyddsmetoder för både husgrunder och källare. Radon är en luktfri och osynlig gas som bildas när radium, ett radioaktivt grundämne, sönderfaller och bildar radondöttrar. Dessa radondöttrar fastnar på dammpartiklar som sedan kan andas in och öka risken för lungcancer. Därför är det viktigt att inte underskatta riskerna med radon.
Vid konstruktion av nya bostäder eller sanering av befintliga, är installation av radonskydd en kritisk åtgärd för att säkerställa en sund inomhusmiljö. För platta på mark, är användning av radonslang och radonduk under betongplattan ett effektivt sätt att avleda radongaser från byggnaden. Radonmattor kan också fungera som ett extra skyddslager.
För att uppnå bästa möjliga skydd bör man också överväga att installera radonrör som aktivt ventilerar bort radon från under huset. Detta, i kombination med ett radonskyddat utförande av grunden, minskar radonnivåerna effektivt. Observera att gränsvärdet för radon enligt Boverkets byggregler är 200 Bq/m^3.
Läs mer längre ner på sidan om de olika metoderna och sätten för att förhindra problem med radon för gjutna plattor och hus med källare.
Radonskydd
Klämlist Radonduk
Radonskydd
Rad X Radonspärr
Radonskydd
Radontätning 50, 75, 110mm
Radonskydd
RAD 1 Radonduk Tejp
Radonskydd
RAD F – Fog för radonduk
Radonskydd
RAD M Flytande radontätning
Radonskydd
Radonsump
Radonskydd genom flera steg
Radonskyddet av en platta på mark eller hus med källare sker genom olika steg.
Antingen radonskyddar eller radonsäkras husgrunden.
Skillnaden ligger utförandet och bedöms på om det är ett omrdåde för hög risk eller lägre risk för radon.
I områden som bedöms som lågrisk för radon så radonskyddar.
Då lägger man en radonslang i gruset under plattan samt monterar radontätningar på uppkommande rör.
Radonslangen fungerar som en radon "försäkring".
Radonsäkrar gör man i områden som bedöms ha risk för höga halter av radon t.ex grusåsar.
Gruset släpper lätt igenom gaser från berggrunden och därav större risk för radon.
Radonsäkring sker på samma sätt som radonskydd fast man säkrar grunden ytterligare genom att täta den med Radonspärr eller extra armering.
Radonslang / Radonrör
Radonslang eller rör läggs i gruset under cellplasten.
Oftast används en dräneringsslang av mindre dimension, men dräneringsrör kan också användas.
Slangen läggs på en avstånd på ca 1-2m mellan varje slinga som sen leds ut ur grunden på lämpligt ställe.
Behövs det sen i framtiden, så kan man montera på en fläkt på slangen som skapar undertryck i radonslangen, och på sätt suger ut gasen ur marken under plattan, genom den perforerade hålen i slangen.
Utblås placeras sedan på ett lämpligt ställe där inte gasen riskerar att komma in i huset igen.
Radonslang är standardförfarandet för att radonskydda en husgrund.
Det är även en väldigt billig radonförsäkring, oavsett om det finns risk för radon eller inte i området.
Radonduk
Radonduk är ett membran som gasen inte kan tränga igenom.
Duken används när man vill radonsäkra en grund.
Spärren kan placeras på följande sätt:
- Under plattan på marken. OBS: Detta förfarande krävs att man vet man gör så inte duken skadas.
- Duken läggs i mellan första och andra lagret av cellplast. OBS: Tänk på att inte punktera duken med hullingar genom cellplasten.
- Ovanpå färdig betongplatta och läggs ut innan yttervägg monteras.
Oavsett monteringsmetod så ska alla skarvar tätas.
Eventuella genomföringar genom duken ska tätas med avsett tejp, lim för att förhindra läckor.
Radonsäkra plattan med armering
10cm betong släpper aldrig igenom någon radon och är att anse som tät.
Men det uppstår dock alltid mikrosprickor i betongen när den torkar genom krympning och ganska ofta uppstår det till och med millimetersprickor.
Genom dessa sprickor kan radon komma upp.
I byggnader strävar man efter att få undertryck för att förhindra transport av fukt via luften ut i byggnaden alla delar. Detta gör att risken för att det kommer radon via dess sprickor ökar betydligt.
För att motverka dessa sprickor i betongen på grund av krympning så lägger man oftast dubbla lager armeringsnät 8150 till skillnad mot en standard platta där man lägga ett lager armeringsnät 6150
Att lägga två lager armeringsnät är en ganska kostam samt arbetskrävande lösning som inte säkert ger resultat.
Risken för mikrosprickor finns ändå på grund av exempelvis för snabb uttorkning.
Vi rekommenderar att använda radonduk som är både ekonomiskt fördelaktigt samt ger ett säkrare resultat än dubbelarmering.
Radontätning av rör och genomföringar
Radontätning monteras på avloppsrör och genomföringar som går upp igenom betongplattan i husgrunden.
Tätningen förhindrar att radongasen tränger upp i genom det lilla mellanrum som bildas mellan avloppsrör / genomföring.
Mellanrummet uppstår på grund av att betongens krympning när den torkar och eftersom radon är en gas så är ingen springa för liten för att den ska kunna läcka igenom.
Radontätningens gummi uppgift är att täta fast betongen krymper.
Gummit tar upp krympningen så att det fortsätter vara tät runt genomföring och ingen glipa uppstår.
Radonbrunn
På befintliga byggnader kan man montera en radonbrunn som man gräver ner i marken.
Precis som med en radonslang så sätter man ett fläkt som skapar undertryck och på så sätt suger ur radonet ur marken och förhoppningsvis sänks radonhalten i huset till en lägre godkänd nivå.
Radonskydda källare
Källare på befintliga byggnader är ett problem tack vare att radonet kan komma in från två håll. Golvet samt väggar!
Vi rekommenderar att man dränerar om huset enligt Isodrän metoden som första åtgärd.
Vi dränering se till att alla lock på spolbrunnarna på dräneringsledning blir täta samt montera en fläkt på en av spolbrunnarna för att skapa undertryck i dräneringsledningen.
Gasen sugs då förhoppningsvis ur marken istället för in i huset. Isodrän skivan öppna förmåga gör att det blir undertryck även på husets ytterväggar.
På köpet får du ett sundare, varmare och friskare hus.
Uppnås inte tillräckligt bra värden efter dräneringen kan man lägga radonduk direkt på betonggolvet i källaren. Nackdel med duken direkt på betonggolvet är att man ökar fuktbelastningen till ytterväggarna då fukten alltid försöker komma ut någonstans.
Så denna är inte att att rekommendera ur fuktsynpunkt och allra helst inte på en källare med bristfälligt dränering.
Ur fuktsynpunkt mår huset bättre av att göra nedan insats:
- Bila ur betonggolvet.
- Har du problem med radon montera en radonslang även här för anslutning till fläkt för att skapa undertryck.
- Montera radonspärr i form av duk.
- Täta duk mot sockeln.
- Montera Isodrän
- Gjut igen med betong
Momenten ovan kan utföras på lite olika sätt och är ett stort projekt dock kan man oftast ta ett källarerum i taget.
Metoden ger dock ett gott resultat med troligtvis bra radonvärden och inte minst torra samt varmare golv.