Markbädd

Markbädd är den näst vanligaste avloppslösning för enskilda avlopp och används när marken är för tät och genomsläppligheten är för dålig för att kunna anlägga en infiltration .

En markbädd består av en slamavskiljare med efterföljande avloppsledning som går till en fördelningsbrunn och ut i ett spridarrör som ligger i ett spridarlager med grus eller biomoduler som FANN eller BAGA.

Efter spridarlagret har du ett gruslager på 30-75cm beroende på utförande.

En uppsamlingsledning placeras längs ner i markbädden som sedan leds till en provtagningsbrunn och sen ut till dike eller annan lämplig plats.

Välj nedan vilken skyddsnivå din fastighet är klassad som:

Markbädd för normal skyddsnivå

Markbädd för hög skyddsnivå 

Om du önskar plocka ihop din egen markbädd så hittar du markbädds delar här.

Om du inte vet vilken skyddsnivå din fastighet har, så lär dig mer om skyddsnivå här.


Om Markbädd

Hur bygga markbädd själv

Hur bygga markbädd

En traditionell markbädd är uppbyggd av nedanstående:

1) Slamavskiljare / trekammarbrunn

Minst 2m3 för ett hushåll.

2) Fördelningsbrunn

Fördelningsbrunnen fördelar ut vattnet jämnt till spridarrören som oftast är två st med en längd av 10m. Det gör att markbädden blir jämnt belastat.
I markbäddar med Biomoduler har man oftast bara ett spridarrör och behöver således ingen fördelningsbrunn.

3) Spridarrör med luftning

Spridarrören har förborrade hål som vattnet kan rinna ut igenom till spridarlagret.
I slutet av spridarrör sitter det en böj och rör med en luftningshatt så att markbädden kan luftas.

4) Spridarlager

Spridarlagret består av ca 35cm makadam (krossat berg) i fraktion t.ex 16 / 32.
16 / 32 Betyder att minsta sten är 16mm och största 32mm.
I spridarlagret har vattnet chans att fördela ut sig tack vare att Biohuden på sandlagret bromsar vattnet.

5) Sandlager

Man lägger ett lager på 80cm med markbäddsand som ej får packas!
Det är översta delen av markbäddsanden som vattnet renas genom den naturliga biohud som bildas.
Övriga delar av lagret binder fosfor.

6) Uppsamlingslager

Längs ner i markbädden har du ett uppsamlingslager bestående av t.ex 8/16 ca 15-25cm tjockt.

7) Uppsamlingsledning med luftning

I uppsamlingslagret ligger en uppsamlingsledning vanligtvis ett 110mm dräneringsrör som tar hand om det renade vattnet som inte infiltreras ner i marken och för det till uppsamlingsbrunnen.
Trots att marken är för tät för infiltration så infiltreras uppskattningsvis 50% av vattnet ner i marken.

8) Provtagningsbrunn / Utloppsbrunn

Dräneringsledningen är ansluten till en Provtagningsbrunn / Utloppsbrunn som oftast har två olika höjder på inlopp och utlopp för att underlätta eventuell provtagning.

Provtagningsbrunnen är också ypperlig att kontrollera så inte grundvattnet är för högt eller att det är stopp i recipienten.
Brunnen ansluter man sen till ett rör som rinner ut i ett dike eller täckdikning

Övrigt om att bygga markbädd

- Mellan varje lager ovan har du ett separationslager på 5cm med fingrus 4 / 8
- Högst upp lägger man en fiberduk i mellan spridarlager och fyllnadsmassor
- En markbädd blir ca 2m totalt med fyllnadsmassa.
- Lägg inte markbädden för djupt då det är stor risk för att grundvattnet stiger vår och höst och förstör bädden.
- Markbäddar gjorda med t.ex BAGA Biomoduler blir mindre och har med största sannolikhet längre livslängd.
- Köp ett färdigt markbäddspaket utan slamavskiljare
- Köp ett färdigt markbäddspaket med slamavskiljare
-En markbädd med Biomoduler tar mindre plats och du slipper alla gruslager utan har endast ett lager bestående av 2-4 fingrus.

Upphöjd markbädd

Om grundvattnet är för högt eller att det är berg så kan man gör en upphöjd markbädd.
Då sätter man en pumpbrunn efter slamavskiljaren eller köper en slamavskiljare med inbyggd pumpbrunn som FANN Pump in tank eller BAGA slamavskiljare med BAGA pumppaket

Kom i håg att att alltid montera ett nivå larm på pumpbrunnen

Storlek på markbädd

Storleken för en markbädd skiljer sig på utförande med här har du exempel för ett hushåll:

BAGA med Biomoduler 16m2 (50cm fingrus 2-4cm)

FANN IN Drän lågbyggd 25m2 (30cm fingrus 2-4mm)

Traditionell Markbädd 20m2

En markbädds livslängd

Ett paket för att bygga sin egen markbädd.En markbädds livslängd beror på följande:

Belastning. En ensam pensionär eller en familj med två vuxna och tre tonåringar har ganska stor skillnad i vattenanvändning och det påverkar hur mycket vatten som bädden måste rena.

Inkommande vatten kvalité från vattentäkt som vattenbrunn spelar också stor roll för livslängden och det gäler alla avloppslösningar.

Syresättning av hela anläggningen. En av det största problemen med enskilda avlopp är bristfällig syresättning.

Grundvattennivån. Är grundvattnet högre än tillåtet

Vad spolas ner i avloppet? T.ex kemikalier som klorin och vanish tycker inte din markbädd om.

Hur välbyggd och planerad är markbädden. Ligger den högt, torrt och bra luftat.

Vilken slamavskiljare? En traditionell trekammarbrunn ska släppa ut 1,8kg organisk material per år enligt BAGA.
Utsläppet av organisk material från en BAGA slamavskiljare ska vara noll.

Generellt så kan man räkna med 10-20 års livslängd på en välskött markbädd.

Dock anses det att markbädden är mättad på fosfor efter max 10 år och senare studier visar att fosforreduktion varar drastiskt efter redan 5 år.

Detta är dock omtvistad och vi har aldrig hört någon som fått gräva om sin markbädd på grund av fosformättnad.

Bräddavlopp på Markbädd

Fall inte för lockelsen att sätta bräddavlopp före markbädden. Dels så är det inte lagligt samt att du förorenar naturen och eventuellt ditt eget eller grannars vatten.

Lägg tid på att göra markbädden rätt och riktigt, så kommer den hålla i många år och markbäddens livslängd uppnår det förväntade.

Det blir inte billigare att göra markbädden fel istället för rätt!

Tät markbädd

Ibland måste man bygga en tät markbädd på grund av att man ligger för när vattentäkt eller annan känslig plats och inte något vatten får infiltreras ner i marken.

Ska man montera en fosforfälla efter en markbädd måste man också göra en tät markbädd.

Man bygger markbädden tät genom att lägga ett geomembran som är en stark gummiduk i botten sen viker man upp duken på väggarna.

Genomföring för rör till inlopp samt utlopp måste bli täta antingen med en rörklamma eller ett fint snitt i duken som blir självtätande.

Det är väldigt noga att gummiduken inte punkteras.

Vi avråder från att montera gummiduk för att förhindra grundvatten/ytvatten att tränga in i markbäddden utan använd den enbart till att hindra vatten från att komma ut.

Har man sådana höga nivåer så är det bättre att flytta markbädden till säkrare plats eller annan avloppslösning.

Tänk på att det kan krävas extra ventilation av markbädden om den görs tät.

Markbädd för hög skyddnivå.

För markbädd sätter man en enhet för kemfällning som doserar flockningsmedel antingen direkt i slamavskiljaren, på inkommande avloppsledning eller inne i huset (t.ex. under diskbänk i grovköket) eller en burk med kalksäck efter markbädden.

Har man kemfällning måste man oftast gå upp i storlek till 4kbm slamavskiljare istället för standard 2kbm, alternativt kan man även uppgradera en befintlig 2kbm slamavskiljare genom att montera en extra slamavskiljare.

BAGA använder 3m3 slamavskiljare (BAGA Easy)med inbyggd dosering av flockningsmedel. Doseringen är flödesstyrd och ger precis så mycket som behövs när det kommer vatten.

FANN använder en doseringsenhet som heter Ekotreat.  Man monter Ekotreaten lämligtvis under diskbänken i grovkö eller liknande.
Doseringen sker tidstyrt och enligt förinställt antal personer i hushållet, så oavsett om avloppet används eller inte så pytsas det ut flockningsmedel.

Markbädd med efterföljande fosforbrunn

fosforfällaSätter man en fosforfälla (Fosforbrunn) efter markbädden så måste markbädden vara en tät.

Fosforfällan som består av en brunn fylld med kalk(Polynite) som vattnet måste rinna igenom och på sätt binda fosforn till polyniten.

Oftast ligger kalket i en säck för att man ska kunna byta den med kran, men det finns även på lösvikt.

I bland används en fosforbrunn till efterpolering till minireningsverk eftersom som kalken är bakteriedödande.

Kalket måste bytas med jämna mellanrum beroende på belastning men varannat år är ett bra riktmärke för en familj. Man kontrollerar PH nivån på utgående vatten för att konstatera om kalket måste bytas

Fosforbrunn har den nackdelen att man måste ha ganska mycket fall/lutning eftersom den bygger i höjd. Ganska ofta får man bygga en upphöjd markbädd för att klar självfall från markbädden till fosforfällan..

Det har även varit en hel del problem med fosforfällor på grund av felbyggda markbäddar som har orsakat problem i fosforbrunnen.

Man måste också anlägga fosforbrunnen på en plats där man kan komma åt den med kranbil eller annan maskin för att byta kalksäcken.

Fördelen med fosforbrunn är:

  1. Helt passiv utan elektronik
  2. "flödesstyrd" till funktionen
  3. Bakteriedödande. Vattnet som kommer ut efter fosforbrunnen är hygieniserat.

Nackdel med fosforbrunn är:

  1. Kräver mycket i höjd = Svårt med naturligt fall
  2. Krävs kran eller liknande för att byta säcken
  3. Flera fall av problem som härleds till utförande fel